Body-Pump och Veckans Tanke

Det är lite skumt att jag som har så mycket tid ändå inte gör så mycket, till exempel i bloggen. Vet inte varför jag inte skriver, det finns ju faktiskt rätt mycket att skriva om.

Jag körde Body-Pump i lördags med laget. För er som inte vet så är bodypump att man har en stång med lite vikter (i princip alla körde med 10kg hela tiden) och så tränar man olika muskler, allt till riktig gym-musik. Vi tränade benen, triceps, biceps, rygg, axlar, mage och rumpa (de jag kommer ihåg iallafall). Det känns fortfarande i armarna, axlarna och ryggen, alltså hela överkroppen. Inte så konstigt att det är just där IMO. Jag fruktar tiden om två veckor då vi ska tillbaks och köra med en annan tjej. Hon var tydligen hårdare än tjejen vi hade i lördags, som för övrigt måste gått på något... uppiggande.

********************
För någon dag sen så började jag tänka på en grej, som jag har en tendens att göra ibland. En tanke som är så oviktig men det är ändå kul att utveckla i sitt huvud när man inte har något annat för sig. Sen kom jag på att jag kan ha ett återkommande blogginlägg varje vecka, för jag hade aldrig pallat med en varje dag som ni kanske märkt, som handlar om veckans tanke. Såklart.

********************
Tanken som slog mig var iallafall att när jag plockade undan efter festen i lördags så fyllde jag diskmaskinen med stuff och bland annat en kapsylöppnare. Då började jag tänka på vilket som kom först, kapsyler eller kapsylöppnare? En intressant fråga, jag vet.
Om flaskor med kapsyler uppfanns först, hur gjorde man då för att öppna flaskorna? Det var nog rätt klart att man behövde någon sorts makapär för att lösa problemet. Antingen det eller så fick männen genomgå en devolution och bli grottmän igen och bara slå av toppen.
Om kapsylöppnare uppfanns först så måste man ju tänkt: "Men hallå, vad fan är det här. Vad ska det här va bra för?" Nu har jag inte följt upp mina tankar men rimligtvis så borde båda idéerna uppkommit vid samma tillfälle.
********************
... och som belöning efter Body-pump'en så gick jag direkt till McD's bredvid och köpte 2 cheese och en sån där som heter nått med nachos. Jag frågar jämt om de har någon burgare som heter något med nachos, för jag glömmer alltid bort vad den heter. Jag slukade två direkt och sparade den sista till matchen USA-Sverige som började halv 3. Kul att nästa match på onsdag mot Mexiko börjar vid 4. Niiice..

********************
Jag antar att vi hörs om en vecka, som vanligt.

OMG. It even has a watermark.

Haha, jag var bara tvungen att lägga in den här scenen ifrån American Psycho. Klockrent, eller clock-clean som Bateman skulle sagt.



Medan jag letade upp klippet (tog typ 20 sekunder) så hittade jag den här. Den är till dig, Vicky :D



Nepp, nu loggar jag ut ifrån medvetandet. Vi ses imorgon, the Pack!

Bra Filmer - Vi har hela listan!


Jag fick för mig att jag skulle göra en topplista på de bästa filmerna. Det känns som om det kommer bli ett långt inlägg. Jag vill dock börja med att kommentera Telia-reklamen, alltså den med gubben och sin familj. Den är rätt gammal men den jag menar är den då de tre tjejerna ska ha filmkväll med sina pojkvänner och pojkvännerna ”mäter muskler” utan att tjejerna ser. Poängen är i alla fall dialogen som utspelar sig då killarna blir upptäckta som går ungefär såhär.

Kille: Vad vill ni se för film då? Action? Komedi?
Tjej: Drama blir väl bra.

Är det bara jag, eller är inte det världens diss?

********************

Ungefär vid midnatt så kom jag att tänka på den listan och vilka filmer som skulle vara med och då blev jag rejält sugen på att se American Psycho med min favoritskådis Christian Bale. Men till min stora förvåning så kunde jag inte hitta den, den var varken i filmpärmen eller i något av fodralen. Filmen jag satte igång istället och ser på nu är The Prestige, även den med Bale.

********************

Anledningen till att jag fick idén att göra en lista var dels Vickys nya satsning och så kom jag att tänka på Aftonbladets alla dumma listor. Typ ”Alla gravida kändisar – Vi har hela listan” eller ”Höstens häftigaste hårspännen – Vi har hela listan”, men min lista kommer att vara seriös och bra, till skillnad från rubrikerna innan. Filmerna är inte heller listade i någon speciell ordning då man kan tycka om filmer olika mycket beroende på sin sinnesstämning.

********************

Vem fan tycker om drama?

********************

American Psycho
Vad kan jag säga? En amerikan som är lite psycho, excellent spelad av Christian Bale. Jag kan inte beskriva hur bra jag tycker den här filmen är. Scenen med visitkorten är så bra! Trots att filmen är en thriller så blir jag så glad av att se den. Patrick Bateman är arrogantast i världen och är inte nöjd så länge han är bäst. Trots sin snygga look (helt klart Bale’s ”snyggaste” film, tänk bara scenen i början då han gör sin dagliga rutin) så känner han att han måste bedra sin fru med lite prostituerade kvinnor samtidigt som han pos’ar för sin dolda kamera. Vad som händer efter det kan ni nog lista ut själva, men se filmen i vilket fall!


Final Fantasy VII: Advent Children
Advent Children utspelar sig 2 år efter spelet Final Fantasy VII, som för övrigt förmodligen är det bästa spelet som gjorts. Cloud får kämpa emot tre nya fiender som försöker återuppliva Jenova, en varelse från en annan planet som vill förstöra världen. Inte nog med de så måste Cloud och de andra protagonisterna ifrån spelet slåss emot Ultima Weapon, som är ett stort drakliknande monster. Filmen har mycket fightingscener vilket man såklart gillar och eftersom jag är ett stort fan av i princip alla FF-spel så tycker jag den här filmen är så himla skön. Det bästa i filmen är slutet då Cloud får möta Sephiroth i en episk fight som har ”One-Winged Angel” i bakgrunden i en ny metal-version. Det betyder alltså ungefär 6 minuter med nonstop-action. Filmen avslutas med ett farväl av två kända karaktärer till den vackra låten ”Cloud Smiles”. Nobuo Uematsu står för soundtracket, vilket är en stor anledning till att filmen är så bra och även att musiken i FF-spelen betraktas som de bästa inom spelindustrin.


Arlington Road
Filmen handlar om Michael Faraday som undervisar om terrorism. Som filmen utvecklar sig och han lär känna sina nya grannar så misstänker han att de är terrorister. Liksom de flesta filmerna här så är det en film som man får tänka lite i för att förstå, och det är precis det jag gillar. Slutet knyter ihop filmen perfekt och i alla fall jag känner mig väldigt nöjd då filmen är slut, även om man kanske inte borde det.

********************

Eftersom Prestige har hunnit ta slut medan jag skrivit så får jag skriva om fler filmer imorgon ellernått.


So Long, and goodnight

Computer says no

Äntligen är jag tillbaka efter ett break ifrån bloggen. Anledningen till att jag inte skrivit något är för att jag bland annat har varit i fjällen, och för att jag är jävligt slö.

Tiden i fjällen var väldigt bra. Jag var inte ett dugg sugen att åka dit innan men när man väl var där så var det härligt. Som vanligt så åkte jag snowboard och flickan åkte skidor. Pappa, Pernilla och polaren Emelie åkte inte alls. Nytt för i år i backarna var att de hade fixat en rail i trick-parken, det var dock inget som jag vågade prova på. Förra året blev det lite hopp där men i år blev det mest lite offroad i ”skogen”, dvs lite granar att zick-zacka emellan.
En dag provade vi även på att köra scooter vilket gav lite blandade känslor, eller snarare okänslor. Det var roligt att köra, men samtidigt så var det nog det kallaste jag varit med om. Det var dock lite kul att alla satt och höll sig om högerfoten inne i stugan där vi fikade eftersom det inte fanns någon värme på den sidan vilket gjorde att foten hade domnat bort.

Kvällen avslutades på Lammet & Grisen (... eller var det Lejonet och Björnen, haha?) vilket förmodligen var den finaste restaurangen jag varit på. Den enda utmanaren som jag kommer på just nu var stället då vi åkte hem ifrån fjällen senast, om jag inte missminner mig. Jag kommer ihåg att det var något värdshus och att servitören alltid hade den ena handen bakom ryggen, som om den var fastspikad i svanken... ouch...
Det var i alla fall underbart god mat på The Lamb. Våran servitör, Thomas, var för övrigt väldigt lik Markus... fast lång. Han verkade som en skön snubbe i alla fall. Vissa säger att första intrycket är viktigt. Första (och förmodligen sista) gången jag träffade Thomas gick ungefär såhär...

Thomas: Dryckerna vi har att välja på ikväll är rött vin eller öl.
Andreas: Då tar jag en öl i så fall.
Kärve: Kan man inte få läsk.
Thomas: Nej, det går inte... Självklart kan du få det.
Kärve: Då tar jag en Cola.
Andreas: ... Då tar jag också en Cola.

********************

En annan trevlig grej är att några av The Packeteers kommer i helgen, alltså Carro, Johanna, Markus och Vicky. Jag har märkt att jag skrivit rätt mycket nu och är helt slutskriven (nytt ord?) men man måste ju alltid ha ett roligt avslut.

Kärve sa i alla fall att eftersom det är så många som ska sova hos oss, och vi inte har så många sovplatser, så är det bäst... om Carro sover i våran säng.

...Hjälp!

********************

Ta det inte på fel sätt, det är bara ett skämt. Och Pernilla, jag kollade på ”Computer says no”. Det var inte så roligt som jag trodde. Konstigt nog var det roligare när du gjorde det, vilket är en hemsk tanke då man snart ska sova.

Ciao..

RSS 2.0